Introduktion
I augusti 2021 startade Upphandlingsmyndigheten, Adda Inköpscentral och Regionernas kansli för hållbar upphandling arbetet med att revidera våra kontraktsvillkor för hållbara leveranskedjor. Arbetet har lett fram till ett utkast på kontraktsvillkor för tillbörlig aktsamhet för hållbarhet att användas tillsammans med åtaganden på basnivå (ILO:s kärnkonventioner) eller avancerad nivå (hållbara leveranskedjor) samt stöd för uppföljning: egenrapporteringsmall, bedömningsmatris, kontorsrevisionsmall, avvikelsehanteringsmall och fabriksrevisionsmall. Villkoren och stödmaterialet finns på svenska och engelska. I arbetet har även en referensgrupp bestående av cirka 40 organisationer från olika sektorer deltagit.
I videon nedan går vi igenom arbetet med revideringen och de huvudsakliga förändringarna.
Nu ser vi fram emot synpunkter på utkastet från alla som på något sätt är involverade i eller på annat sätt berörda av offentlig upphandling. Senast den 13 maj behöver vi dina svar. Använd svarsformuläret nedan och skicka dina synpunkter till lisa.sennstrom@uhmynd.se.
Adda Inköpscentral och Regionernas kansli för hållbar upphandling har också kartlagt åtagandena utifrån De globala målen, sammanställt landrisker utifrån fyra index samt listat användbara källor för arbetet med tillbörlig aktsamhet.
Under remisstiden kommer vi också att ta fram vägledningen.
Skyldigheten enligt svensk lag
Upphandlande organisationer har en skyldighet att ställa arbetsrättsliga villkor enligt ILO:s kärnkonventioner om det är ”behövligt”, det vill säga om det finns risk för oskäliga arbetsvillkor. Med oskäliga arbetsvillkor avses kränkningar av rättigheterna och förbuden i kärnkonventionerna.
I svensk upphandlingslagstiftning finns bestämmelser om arbetsrättsliga villkor enligt ILO:s kärnkonventioner i:
-
lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU 17 kap. 4 §
-
lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, LUF 16 kap. 4 §
-
lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner, LUK 14 kap. 4 §.
Det finns inte några motsvarande bestämmelser i lagen (2011:1029) om upphandling inom försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) eller i lagen (2008:962) om upphandling av valfrihetssystem (LOV). Enligt Upphandlingsmyndighetens bedömning finns det dock inga hinder mot att ställa arbetsrättsliga villkor enligt dessa lagar, så länge det görs i enlighet med allmänna upphandlingsrättsliga principer om icke-diskriminering, likabehandling, proportionalitet, öppenhet och ömsesidigt erkännande.
Utöver skyldigheten att ställa arbetsrättsliga villkor enligt ILO:s kärnkonventioner får upphandlande organisationer ställa miljömässiga, sociala, arbetsrättsliga och andra villkor enligt bestämmelserna om fullgörande av kontrakt (17 kap. 1 § LOU, 16 kap. 1 § LUF, 14 kap. 1 § LUK). Motsvarande bestämmelser finns i 7 kap. 12 § LUFS och 4 kap. 2 § LOV.
Anknytning till det som anskaffas
Kontraktsvillkor måste avse föremålet för kontraktet, det vill säga villkoren ska ha anknytning till det som anskaffas. Detta kan utläsas av 17 kap. 1 § andra stycket LOU med hänvisning till 16 kap. 2 § andra stycket LOU:
”Ett tilldelningskriterium ska anses ha anknytning till den vara, tjänst eller byggentreprenad som ska anskaffas om kriteriet i något avseende hänför sig till denna vara eller tjänst eller till byggnadsverket under något skede av livscykeln.”
När är det "behövligt"?
Att ställa krav på tillbörlig aktsamhet utifrån ILO:s kärnkonventioner eller hållbara leveranskedjor är i princip alltid behövligt när du har en internationell leveranskedja. I första hand gäller detta varuavtal men vissa typer av tjänsteavtal förutsätter att leverantören köper in varor från andra länder. Ett sådant exempel är beläggningsarbeten, där råoljan till asfalten (bitumen) kommer från länder som Kanada, Ryssland eller Venezuela.
Om upphandlingen endast gäller en tjänst i Sverige bör du i första hand överväga att ställa krav på arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal och krav som syftar till aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen och systematiskt arbetsmiljöarbete. För flera kontraktsföremål är det dock ofta relevant att ställa krav utifrån både arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal och ILO:s kärnkonventioner eller hållbara leveranskedjor. Exempel är beläggningsarbeten, byggentreprenader och städtjänster.
Huruvida det är relevant att ställa krav utifrån ILO:s kärnkonventioner eller hållbara leveranskedjor kan du undersöka genom testet nedan. Utgå från de varor som säljs på kontraktet eller används vid utförandet av tjänsten:
[Testet syns inte i webbplatsens mobilversion.]
Informationskälla
Sammanlagd riskpoäng
Bedömningsgrund
Landriskscore sluttillverkning:
Score 321-400 (länder med mycket låg risk) = + 1
Score 241-320 (lågriskländer) = + 2
Score 161-240 (riskländer ) = + 3
Score 81-160 (högriskländer) = + 4
Score 0-80 (länder med mycket hög risk) = + 5
Högriskproduktion (utvinning, gruvverksamhet och naturresurser; jordbruksföretag och livsmedelsproduktion; infrastruktur och konstruktion; textilier och tillverkning av kläder) = + 1
Rapporter om tvångsarbete och/eller barnarbete i leveranskedjan = + 1
Förekomst av mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden i produkten = + 1
Omvandling av livsmiljöer i leveranskedjan genom t.ex. avskogning, antingen för råvarans egen skull eller för att skapa monokulturer (särskilt vanligt förekommande för palmolja, soja, kakao, gummi, kaffe, träfiber och nötkreatur) = + 1
Intressentdialog med potentiella leverantörer och branschorganisationer för att fastställa var varorna sluttillverkas.
Landriskanalys baserad på Worldwide Governance Indicators, ITUC Global Rights Index, Environmental Performance Index och Corruption Perception Index.
Information/rapporter från media och trovärdiga och oberoende experter såsom frivillig- och civilsamhällesorganisationer, människorättsförsvarare, fackföreningar och myndigheter.
Om den sammanlagda riskpoängen är minst 3 bör riskerna förhindras och begränsas.
Hur fungerar villkoren i relation till andra krav?
Om du ställer specifika villkor och krav utifrån situationen i Sverige eller utifrån varan eller tjänsten, samtidigt som att du ställer krav utifrån ILO:s kärnkonventioner eller hållbara leveranskedjor, blir villkoren om tillbörlig aktsamhet en miniminivå som också ska vidareförmedlas i leveranskedjan. Om högre krav har ställts för specifika risker utifrån situationen i Sverige eller utifrån varan eller tjänsten är det alltså de som ska gälla. Om inga andra krav har ställts gäller villkoren om tillbörlig aktsamhet både för den egna verksamheten (ofta Sverige) och leveranskedjan (ofta internationellt).
Hur kan villkoren tillämpas?
Kontraktsvillkoren om tillbörlig aktsamhet kan användas för alla upphandlingar oavsett vilken upphandlingslag som tillämpas. Villkoren ska kompletteras och färdigställas av den upphandlande organisationen och införas i sin helhet i upphandlingsdokumenten för att upprätthålla transparensprincipen. Uppgifter som behöver kompletteras är markerade med hakparantes, till exempel [den upphandlande organisationen].
Villkoren om tillbörlig aktsamhet är villkor för fullgörande av kontrakt (särskilda kontraktsvillkor). Kontraktsvillkor behöver inte vara uppfyllda när leverantören lägger sitt anbud utan ska uppfyllas då kontraktet fullgörs. Om inget annat anges träder de i kraft när kontraktet börjar löpa.